MITT JÄVLA HÅR

Det har varit mycket snack om mitt hår på sistone så det är på tiden vi får det ur världen!

Som många av er som följer mig på instagram har sett så är mitt hår just nu out of control. Krulligt, tjockt och oroväckande otämjt? Varje live jag kör så reagerar folk och frågar “vad är planen?” “när ska du klippa dig?” “MR FRO!” osv.

Hate to break it to ya men om du skickat Kalle Wahlström, Edward Bloom eller Bröderna Krull bilder till mig så är du en av ca 500 vid det här laget… Sorry!

Så vad är poängen? Varför gör jag såhär?

Grejen är att jag visste inte att jag gjorde något innan det började kommenteras. Jag klippte mig fint och stiligt i början av Biggest Loser inspelningen i augusti och sen har det vuxit och vuxit. Jag kontrollerade det skapligt där med lite vax och fix innan kamerorna rullade men håret börjar leva sitt eget liv vid ganska kort längd för mig så tillslut fick jag fundera lite över vad som hände.

Jag började ha på mig keps oftare eller hoodien uppe när jag var och handlade/tränade. Frågorna började hagla och jag tänkte efter en stund gällande min situation och insåg där och då att jag faktiskt har ett ganska kraftigt komplex gällande mitt hår.

Mitt sista komplex?

Jag insåg att jag alltid skämts för mitt hår. Varje gång det varit långt har jag gömt mig under mössor, kepsar och/eller plattat det med plattång. En eller ja, flera gånger har jag sk rakpermanentat det bara för att få lite kontroll över det. Djupt djupt inne i mig så har jag helst bara fått gå ut ur dörren med yvig frisyr och skita i vad alla tycker men istället har jag varit jävligt noga med att inte nån lock ska ligga fel eller synas för mycket så under min ungdom kom frälsningen när jag kunde börja raka skallen med en trimmer typ varje morgon i duschen. Det var enkelt och ganska snyggt tyckte jag och så fick det fortsätta i flera flera år.

Nu fick jag dock en annan känsla.
Först upptäckte jag att jag inte trodde jag hade några komplex för det kom lite som en chock att jag över huvud taget begränsade mig utifrån vad andra måhända tycka om min frisyr.
Därför blev detta en stor grej för mig. Jag bestämde mig direkt för att inte gömma håret, låta det vara helt fritt och växa vilt ett tag. Jag har ingen som helst plan förutom att banka mitt komplex rakt ner i backen och skita i vad folk tycker. Se mig själv i spegeln och påminna mig om att I dont give a fuck vad som kunde varit snyggare på huvudet just denna vardag. Jag har varit på möten, middagar och haft ganska yvigt hår och istället fokuserat på att vara närvarande och uppskattad som person och inte som frisyr hahaha.

Det kanske låter väldigt fånigt allting men fy satan så viktigt det varit för mig. Kontrollen känns underbar och numera står jag på gymmet med en jätte ‘fro och fokuserar istället på mitt utförande, min intensitet och min glädje till just träningen. Jag bär mitt kaos på huvudet med stolthet och den sprider sig genom hela kroppen. Jag tror jag är sjukt mycket snyggare pga detta i slutändan än vilken tillfixad frisyr som helst. Självförtroende är nämligen den absolut snyggaste kostymen du kan bära, den är alltid inne och alltid uppskattad samt avundad.
Så… fokusera på ditt självförtroende och din självbild ist för din fade på tinningen… Jag lovar att den ena är bara en dyr frisyr medan den andra kommer förändra ditt liv.

AV OUT!